skönlitteratur | bokstavligen

Läsdagbok: Vera av Anne Swärd

Vera heter boken, men jag glömmer hela tiden bort det och tänker att den heter Sandrine, eftersom det är ur hennes perspektiv som boken är skriven, och om hennes liv som den berättar. Följaktligen tänker jag att flickan på framsidan är Sandrine, och inte Vera, och har med det ansiktet då jag skapar mina inre bilder/min inre film av det som skildras. Det hjälper inte att jag VET att det måste ska föreställa vara Vera, Sandrines dotter. Miljön är starkt skildrad i denna bok, och ger mig därför mycket livliga…read more

Läsdagbok: En häst går in på en bar av David Grossman

Stand up som glider över till livsberättelse/bekännelse, smärtan på gränsen mellan humor och tragik. En man på en scen, en stå-upp-komiker som satsat allt på ett sista framträdande. Det blir åtminstone mer och mer uppenbart att det är det det handlar om, när han börjar köra sina skämt. Mellan standarskämten berättar han historien om sin uppväxt, om hur han blev den han blev, om en känsla av att leva bakom en mask, som jag uppfattar det. Publiken blir mer och mer irriterad, snuvade på den komik som de förväntat sig,…read more

Läsdagbok: Barmark av Malin Nord

Jag älskar Barmark. Så tji får ni som tror att jag bara sågar böcker. Det här är en bok vars språk jag badar i, flyter med och inte vet jag, glittrar i. Finner pärlor både här och var, metaforer som inte blir svulstiga (som många andra samtida, som jag upplever som ”övergjorda”) utan istället skapar poetiska bilder som jag kan tro på. Frågade henne på ordcaféet på Bokcafé Pilgatan om hur hon skriver, hennes skrivprocess, och frågade hur mycket hon förberedde innan hon började skrivandet. Hon svarade att hon inte…read more

Läsdagbok: Så här upphör världen av Philip Teir

En sommar på landet, i sommarstugan vid havet i Österbotten, med pappan som nyss fått veta att han nog inte har något jobb efter sommaren vilket han förtiger, med en tonårsdotter som håller på att växa upp och hatar allt men blir kär, en son som utforskar och filosoferar över världen, en mamma som skriver, en grannfamilj som består av en gammal “vän” till mamman och hennes nya man + en drös med uppgivna miljöpassivister som har gett upp på att rädda världen. Men så här upplevde jag den: Jag…read more

Läsdagbok: De polyglotta älskarna av Lina Wolff

Jag har läst ut ”De polyglotta älskarna”. Jag nästan avskyr när jag vet att vissa älskar en bok och vissa tycker den är dåligt skriven, och den är hyllad eller sågad eller något annat. Oavsett åsikt, så färgar det ju min läsning och jag börjar leta eller förvänta mig saker. Den här gången handlade det om att någon i min närhet inte tyckte den var bra skriven. Det handlar framförallt om berättarperspektivet, och han är kanske en expert på området, eller försöker vara, eller helt enkelt har en väldigt…read more

Läsdagbok: De fördrivna av Negar Naseh

Funderar på De fördrivna. Läste ut den för ett tag sen. Det var en bok som det var skönt att avsluta, för den var lite långrandig. Det mesta som beskrivs är deras vardag, en evinnerlig tristess trots att de befinner sig i ”det härliga Sicilien”. Jag tror att meningen är att skildra vardagen för att det är där en kommer åt de verkliga tankarna och känslorna. Vad en människo tror på genom hur den faktiskt beter sig också, inte bara tomma ord och ideal. Så på sätt och vis är…read more

Läsdagbok: Sorgens princip av Pernilla Wåhlin Norén

Dystopi. Var och varannan bok som ges ut just nu verkar vara en dystopi, och inte mig emot egentligen. Dystopier är samhällskritik, mestadels. Ett sätt att hantera hur det ser ut i dagens samhälle genom att förstora/förvränga någon del av vart det är på väg, och sätta det i en framtidsmiljö. Vilket ger en friheten att spekulera, ”hur skulle det bli om…?” I ”Sorgens princip” drivs världen på känslan sorg, som utvinns på konstgjord väg, tror man, efter ett första försök med mänskliga ”donatorer” som utdömdes som för farligt. Sorgen…read more

Afternoon Book Tea – Hustvedt och Auster

Under våren har jag arrangerat Afternoon Book Tea på Bokcafé Pilgatan (där jag numera är kooperativ delägare), tillsammans med Annika Edlund och Agneta Öberg. Vi pratar och tipsar om böcker, deltagarna mumsar på scones och kakor. Rätt bra koncept egentligen. Vi får se om vi fortsätter till hösten, i samma form eller på något annat sätt. Nåväl. I går var sista för säsongen, och jag tipsade om författarparet (i livet, inte i skrivandet) Siri Hustvedt och Paul Auster, eller närmare bestämt de två böcker vi hade av dem till salu: Sorgesång…read more

Läsdagbok: Sund av Tove Folkesson

Nå. Jag HADE pms när jag skrev detta, så språket är kanske lite väl irriterat och argt, men jag står för min initiala reaktion och beskrivning av vad jag tycker om boken. Den har sina fina sidor också, och det behövs nog berättelser om att vara vilsen. Förmodligen är jag inte riktigt målgruppen, heller. Läs med denna förkunskap, och håller du inte med, skriv en kommentar! Mja. Jag har haft svårt att läsa Sund. Dels kanske för att det är ett språk som är så dramaaaatiskt, allt är överdramatiserat, på…read more

Jag är en litterär masochist

Posted by Mina Widding in skönlitteratur, skrivande, skrivevenemang

180408 dagbok, Litteratur och Retur. En morgon efter en dag och kväll med intryck. LitteraTur och Retur, ett möte över Kvarken, halsen som vi fick lära oss. Österbotten och Västerbotten. Melankoli, brutal humor, bottnisk landsbygd, komplicerad moderskärlek, gränser, dystopi som samhällsreflektion, hemmalöshet, komplicerandet av soliga dagar. Intryck, och kunskap. Anne-Luise Bretells bok som bygger på hennes mormors erfarenhet av amerikaemigration, som jag ska tipsa en kursdeltagare om och förstås också läsa själv, lite finsk brutal humor av Peter Sandström som också visade sig vara en välvillig och intresserad konversatör, poesi-…read more