mina widding om böcker och skrivande
Jag trodde att jag hade läst Nattens skogar förut, eller snarare försökt det, men när jag börjar läsa kan jag inte känna igen någonting. Så den har nog bara funnits på min attläsalista väldigt länge, särskilt eftersom andra författare nämnt henne som en inspiration. Från mina första intryck efter läsningen: En bok jag länge “velat…
Mer eller mindre tydliga läsintentioner, som alla får varsin kategori på bloggen så man kan följa utvecklingen av dem. Sorterar upp detta tydligt årsskiftet 19/20, så inlägg skrivna före det kommer förmodligen inte med, men jag ser de flesta av dem som projekt som inte bara löper för 2020, utan på längre sikt. Varje projekt/tagg…
Hjärnan darrar är en seriebok med kortare serier som noveller, som berättar om särskilda människor som Klara mött. Klara är själv en av karaktärerna i boken, men fokus ligger främst på de lite udda, egenartade personligheter som hon möter i olika ”åtgärdsprogram”, arbetsträningar och jobbsökarkurser etc., som bygger på verkliga människor. För varje novell är…
Dystopier kryllar det av nuförtiden. Den här publicerades 2006, så om det verkligen är en boom bara just nu vet jag inte om man kan säga. Det är väl ett ständigt återkommande sätt att hantera nutida frågeställningar och problem, farhågor och situationer. Men kanske hade den här fått större genomslag om den publicerades nu? Fast…
Jag vill också hyra en stuga i skogen i all ensamhet och bara vara. Åh vad den känslan är stark! Den kommer framemot slutet av boken, för i början är det uppbyggande av både detta ATT (var det innebär) ha åkt till en stuga mitt i obygden, och varför hon är där, de händelser som…
”Allt skrivande börjar i ordlöshet.” I ordlöshet. Jag smakar på det. Det liknar min tanke om poesin som språket för det som inte går att säga. Min subjektiva poetik. Det där snuddandet, det där man vill få fatt i, den där nya tanken, den där insikten, den där känslan. Vi cirklar runt samma tanke, samma…
En märklig berättelse som lika mycket handlar om att skriva, söka sin berättelse, om hur den letar sig in i och påverkar ens egna liv, som om själva ämnet, Björnkvinnan, den kvinna som satts i land på en öde ö och överlever under två år. Inte helt själv, inte utan resurser, men ändå, och ilandsatt…
En berättelse om ett äktenskap som inte ens blev ett lagställt äktenskap, och en dotter som är resultatet av det. Eller kanske snarare en berättelse om livet efter att äktenskapet sprack, att växa upp i det och försöka göra sig en verklighet av spillrorna av deras kärlek. Linn Ullman skriver att hon aldrig minns dem…
Jag läste en recension i DN som gjorde mig konfunderad innan jag läste boken, och såhär i efterhand undrar jag om hon som skrev den verkligen läste boken, eller om hon försökte skumma sig igenom den för att bli först med sin recension. Jag har inte kvar den och kanske borde jag gå igenom den…
Boken handlar om en person som försöker förstå sin tid som au pair i Wien, och den kärlekshistoria som inte blev av, som inleddes där och som satte spår i berättarens fortsatta liv. I bokens början återvänder berättaren till Wien, besöker de gamla platserna och skriver till liv i de minnen som utspelade sig där….