Läsdagbok: Tjänarinnans berättelse av Margaret Atwood

Posted by in boktips, dystopi, läsdagbok, skönlitteratur

Tjänarinnans berättelse berättar om ett framtida samhälle, där en religiös makt har tagit över USA och röjt undan allt obscent och orättfärdigt, instiftat ett samhälle som känns i princip medeltida, där kvinnornas position har gått tillbaka århundraden. Baserat på idén om att kvinnor har svårare och svårare att föda barn (och säkra landets fortsatta existens) sätts arbetarklassens fruktbara kvinnor i rollen som ”tjänarinnor”, med enda syfte att bära de rika, i detta samhälles högt uppsatta barnlösas barn. De är strikt hållna, både genom religion och sociala regler, och bor i anonyma rum där varje möjlighet att ta livet av sig har tagits bort. Ständigt övervakade av spioner och vakter. En gång i månaden utförs befruktningsritualen, där mannens hustru ligger med tjänarinnan mellan sina ben, medan mannen utför sin plikt. Ett vansinnigt, medeltida synsätt på mänsklighet, där ingen tycks lycklig, inte ens de som har det under omständigheterna bra ställt. Syftet tycks vara att säkra reproduktionen, som gått ned på grund av människans förorening av naturen. De människor som inte passar in, eller vägrar följa den nya regimens regler, blir antingen publikt lynchade och hängda på en mur till allmän beskådan, eller skickade till kolonierna, där de dör av strålning och svält.

Vi får ta del av jagberättarens upplevelse av hur samhället förändrades och hur detta nya samhälle skapades, genom återblickar, samtidigt som vi följer hennes vardag, som först följer de strikta lagarna men bit för bit sipprar en motståndsrörelse in i olika former.

En framtidsversion i dystraste anda, av hur det skulle kunna bli om religiösa fanatiker får ta över styret av ett västerländskt land, och just närheten till vårt vanliga samhälle, att det är OSS det handlar om, gör kanske att vi har lättare att ta det till oss, än då vi läser om samma sak som händer i andra delar av världen? Detta tänker jag också är något Atwood vill peka på och få oss att inse – att det egentligen inte är så stor skillnad, att det är såhär de upplever det i islamistiskt styrda diktatoriska länder, tex? Det handlar givetvis också om feminism, om kvinnans ställning i samhället. I denna värld är hon reducerad till tjänarinna, till livmoder och ingenting mer. Strukturen på berättelsen är hopp i tiden. Jagets nutid, varvas med minnesscener från tiden innan, när alla kvinnor förlorade sina jobb, från tiden på ”inskolningen” som tjänarinna, vänskapen med Moira, hennes man och hennes barn, deras flykt. Det kommer huller om buller, inte i en kronologisk linje, utan man kan säga att bokens nulinje är kronologisk, medan hågkomsterna som berättar om hur och varför, samt mer om huvudkaraktärens egen historia, hoppar i tid och ger oss glimtar här och var, pusselbitar, som sammanfogas i slutändan.

Köp den på Bokcafé Pilgatan (support your local bookstore!) eller om du måste, via Bokus >>eller Adlibris >>